Varför ska man betraktas som allmän egendom när man är gravid?

Är man inte en egen person då, helt plötsligt? Eller har man avsagt sig rätten att själv ta sina beslut under graviditeten?? Har folk rätt att säga och göra vad som helst bara för att man är på smällen?
Detta är något som tydligen verkar vara allmänt vedertaget.
Det är tydligen HELT ok att kommentera en gravid kvinna som röker. Eller dricker något på krogen (även om det bara är Coca Cola). Uppenbarligen gör det inget alls om man kommenterar att hon sneglar mot opastöriserade ostar och sushi. Även om hon inte ÄTER. Lustigt fenomen det där. För hade jag som gravid suttit och kommenterat att folk röker eller vad de dricker, ifrågasatt om de verkligen ska proppa i sig sådär mycket av just den matvaran osv, då hade det blivit ramaskri!
Likaså hade man nog fått veta hur jävla ouppfostrad man är om man sagt att "kolla den där människan, så vedervärdigt tjock/smal!" Ändå förväntas vi ta den typen av kommentarer själva, bara för att vi är gravida. Att folk säger att vi blivit sååå stora eller KOMMER bli så stora eller "va, är du i den och den veckan, DET kan man inte tro.." det ska man bara acceptera.
Varför då om jag får fråga? Är det okej att klaga på någon annan bara för den är gravid?

Eller detta ständiga klappande på magen.
Varför ska okända människor knöla sig genom folkmassor för att komma fram och klappa på en främlings gravidmage? Varför ska folk ÖVER HUVUD TAGET klappa på en gravidmage, är det så himla fascinerande?
Jag kan berätta att väldigt många blir heligt förbannade över något sådant. man GÖR inte så. Det är att tränga sig in i någons privata sfär. HUR OK tror man att det skulle vara om en gravid kvinna gick fram till säg en kassörska och börjar smeka honom/henne på magen när det finns läge? Frågan är om man inte skulle bli idiotförklarad.
För många är det en väldigt privat handling, något som är reserverat för en själv och i bästa fall den närmaste familjen. Inte andra.

Jag tror att många gånger så handlar det om tanklöshet att man kommenterar saker som gravida gör eller inte gör. Man vill barnets bästa, och går obemärkt över gränsen för vad som är ok att bry sig om och inte. Lätt hänt. Men ack så störande!

En del människor lever så att man aldrig i livet kan se dem som ansvarsfulla nog att ha barn. Men så visar de sig vara jättebra föräldrar ändå. Och tvärtom. Vissa som man tror ska vara superföräldrar, de brister på många punkter inom ganska kort tid. Såndant kan man aldrig veta i förväg, men man kan göra sitt bästa för att hjälpa och stötta någon som ska ha barn.
Det är en konst att INTE lägga sig i, men ändå bry sig om.
Försök tänka dig in i situationen själv, det hjälper ganska lång bit på vägen.
/Uddamamman