Barn utvecklas av sin lek, det är ingen nyhet för de flesta som har barn. Inte heller för mig.
Tyvärr så avskyr jag att leka, det är tråkigt och jobbigt enligt mig, jag har aldrig ens gillat att leka själv när jag var yngre, utan jag var mer inne på att läsa, skriva och måla eller rita. Se på film eller spela spel gick också an, likslom att klippa och klistra. Men att sitta och leka med dockor, my little pony eller bilar eller klossar osv var aldrig intressant för mig. Varför kan jag inte säga, det vet jag inte.
Men det sitter i. Min son älskar att leka med bilar, klossar och i viss mån även med lego. Han gillar att gräva i sandlådan, klättra och hoppa och över huvud taget röra på sig. Jättebra. Men bara så länge inte jag behöver vara med.
Jag inser ju dock att man som förälder måste släppa sin ovilja och leka med sitt barn, men jag har kompromissat med mig själv. Jag sätter igång en lek med sonen, och sen lämnar jag den. T ex börjar jag att bygga ihop en grej av lego, och sen uppmuntrar jag honom att fortsätta själv. Och för det mesta så räcker det!

Sen leker vi på andra sätt än de mer traditionella. Vi har en blå burk full med lappar som sonen tar en per dag, och så gör han det som står på lappen. Det kan vara att vattna blommorna, diska hunden och kattens matskålar, lägga in ren tvätt i garderoben eller dammsuga sitt rum osv. Något litet städuppdrag, eller ibland ett lite större, som jag hjälper honom att genomföra (putsa fönster i ett rum t ex). Han tycker det är jättekul att göra dessa små uppdrag, och det är alltid bra att lära honom att hålla rent efter sig.

En annan lek vi har är "hitta hem". Man utgår från köket och ser sig runt efter något som finns där inne som inte hör hemma där inne. T ex ett par strumpor. Man tar då strumporna och bär in till tvättkorgen, sen ser man om det finns något i det rummet som inte hör hemma där, t ex en serietidning. Den bär man då in på barnrummet, och lägger där den ska vara. Därefter letar man upp något som inte hör hemma i det rummet, t ex ett par stövlar. De bärs ut i hallen, och så gör man samma sak i det rummet som i de tidigare. Så fortsätter man i tio minuter, och den som hittat något i alla rum och burit till rätt plats/rum först vinner.
Ett lätt sätt att få barn uppmärksamma på att saker har egna platser och inte ska ligga spridda lite överallt.

Slutligen har vi en regel som är lite lekfull, nämligen att när man är på väg ifrån ett rum ska man titta sig runt och se om man ser saker som inte hör hemma i det rum man är i. En handduk efter badet, ett glas som man druckit ur osv.. Man tar med sig det man ser och lägger på sin rätta plats. Glaset i disken, handduken på en krok så den torkar. Osv. På så sätt minskar man röran utan att aktivt städa hela tiden. Kommer man ihåg att ta med sig det man använt och lämnat på fel ställe, så tar man automatiskt bort en del av det som bidrar till en rörig miljö. Något som barn ofta uppskattar!

Man kan leka på många sätt, och det här var ett par exempel på hur jag som inte gillar traditionella lekar förenar nytta med nöje. Om man vänjer barn vid att hjälpa till tidigt i åldrarna, så blir det ett beteende som sitter i ryggmärgen lika naturligt som att säga tack när man får något eller att klä på sig på morgonen.
Allt hänger på den vuxne!

/Uddamamman