Sockerhysteri
När jag själv var liten så var det inget fel i att ha socker på pannkakor eller flingor. Man brydde sig inte ett smack om ifall det serverades tårta eller glass i samband med en födelsedag, vare sig det var på dagis eller i hemmet. På alla kalas man gick på, så var det självklart att man fick den eviga godispåsen i näven innan man lämnade kalaset, antingen via allmän utdelning, eller via fiskdamm.
Idag å andra sidan, så är det tydligen jättehysteri gällande socker. Det är skadligt och nåde den som häller upp en skål flingor med mjölk till frukost och sen dessutom tillåter barnet att sockra lite extra på dem. De innehåller ju massor av tillsatt socker redan från start, hur ska det sluta? Fetma, hål i tänderna, speedade ungar.. listan på sockrets negativa sidor kan göras lång. Åtminstone om man tillhör motståndarsidan.
Själv tycker jag det är en överdrift att säga att barn blir speedade av socker. Herregud, de är lika speedade om de INTE får äta något och träffar sina kompisar eller råkar i en konflikt eller vad det nu kan vara. De leker lika intensivt och de härjar lika mycket, oavsett om de råkat hälla i sig ett glas O´boy eller ett glas vatten.
Många barn idag har en osund syn på socker, det kan jag hålla med om. Men jag tycker inte att barnen är de som ska klandras för detta, utan snarare deras familj, som bidragit till att de ser sockerbomber som glass, läsk, godis och annat som något de måste stoppa i sig.
Min egen son, han skiter fullständigt i godis. Han har å andra sidan alltid haft mer eller mindre fri tillgång till det, om än inte i obegränsad mängd, så det har aldrig varit så att jag eller någon annan förbjudit honom att ta godis bara för att det är tisdag och inte lördag, eller för att det ska "sparas" eller liknande.
Jag kanske har haft ett otroligt lätt barn, vad vet jag. Resultatet av min fostran är i alla fall att min son hellre tar en frukt eller grönsak och sätter sig med vid tv:n på lördagarna än att han tjatar om lördagsgodis.
Vi har så gott som alltid godis, chips, kakor, saft, glass och annat onyttigt hemma. Men han bryr sig inte, han väljer själv bort det och tar en gurka i stavar eller en paprika som skurits upp. En burk majskorn eller ett tråg med böngroddar, eller varför inte en skål med ånkokt broccoli?
Han väljer det själv, och faktum är att det är jag som fått lära mig att äta grönsaker, inte han.
Enligt mig så är det absurt att förbjuda barn att äta glass på dagis eller dricka saft på kalas eller liknande, så länge det inte ligger en allergi/sjukdom bakom beslutet.
Ju mer man förbjuder saker, desto större blir begäret att få det. Det kan man ju jämföra med så gott som allt. Den som får höra att den inte får gå ut, blir onekligen sugen på att gå ut. Den som inte får rida en häst (och som är ryttare) för den är för svårriden, vill oftast inget hellre än att sätta sig och prova hur svår den egentligen är.
Den som måste spara på pengarna hittar ofelbart en massa saker som den skulle vilja ha mest hela tiden. Och samma gäller godis och sockerprodukter.
Om man nekas att smaka och äta av dem, så blir man bara mer benägen att göra det när tillfälle väl ges.
Är det då inte bättre att avdramatisera saken genom att låta det stå skålar framme med chips, godis, kakor och annat, som man kan ta när man vill, och sen är det inte mer med det? Visst, i början är det ju kul att ha tillgång men det lättar rätt snart, och man tröttnar faktiskt. Ungefär som så gott som alla som bott i studenthem osv, och haft mycket makaroner/nudlar på menyn ett längre tag, tröttnar på just de rätterna..
Så länge barnet rör på sig och borstar tänderna så tycker jag inte att det är så farligt om de äter socker, är det verkligen det?
För mig är E-ämnen en större fara än socker, eftersom att socker är i alla fall naturligt, till skillnad från alla dessa E-ämnen.
När jag själv gick på dagis så var det inte ovanligt alls att vi bakade fikabröd till kvartsamtalen och bröd (glödhoppor) till mellanmålen. Vi gick ut i skogen och plockade både svamp och bär och lagade vår egen gelé till köttet vi fick. Vi hade egna höns som vi skötte om och som gav ägg till både frukostarna och till pannkakor eller en och annat (hemsk?) sockerkaka.
Vi hade hallonbuskar och äppelträd som gav äppelmos till frukostgröten och hallonpaj till mellanmålet ibland. Över huvud taget hade vi mycket frukt och grönt och bär som vi själva skaffade oss, och än idag har mitt gamla dagis avtal med bönder i kommunen för att få färsk mjölk, tomater, sallad, gurka och ägg (hönsen fick inte vara kvar för stan blev större) samt skinka och annat kött från en grisuppfödare. Dessutom odlar man fortfarande egna grönsaker som morötter och sockerärter och kryddväxter som barnen sår och skördar.
Jag tycker att det vore jättebra om fler dagis hade samma inställning som dem, då det främjar inte bara de bönder som finns i kommunen, utan även barnen som får laga mat och baka på garanterat fräscha råvaror som de själva fått vara med att skörda och göra i ordning. Dessutom, det är ju klart godare med lite ljummet egenhändigt bakat bröd än det är med köpt, eller hur?
Jag kanske är för slapp som förälder, men jag tycker det hör till att barnen får bjuda på en glass eller tårta på dagis när de fyller år, för att fira "sin" dag.. Sen om det råkar vara så att många fyller år samma vecka så kan man kanske lägga några av glassarna i frysen och spara till ett tillfälle när det är lite "födelsedagsglapp" istället, så det inte blir fem dagar i sträck..
På sonens förra dagis åt man glass varje fredag utöver de glassar som bjöds ut på födelsedagar, och så hade det varit i många år. Och inga av barnen var speedade, hade hål i tänderna eller var överviktiga. Alla nöjde sig dessutom med att ta en glass och tjatade inte om mer.
När det var terminsavslutning inför sommarlov eller jullov osv, så bjöds det på tårta och kakor som barnen bakat. De fick också julklappar av personalen i form av pepparkakshjärtan med sitt namn på, utöver de presenter som lokala företag skänkt (en nalle och ett litet spel till varje barn). Jag ser inget fel i att ge ett pepparkakshjärta i julklapp till ett barn, till jul? Det hör ihop med högtiden som sådan för mig med lussekatter och pepparkakor.. Ändå gissar jag att många skulle haft synpunkter på det, just för att de fick en KAKA med GLASYR!
För mig så är detta ett alldeles för uppförstorat I-landsproblem.. helt klart.
Jag skriver om det för att jag hittade en tråd på Familjeliv.se där en mamma känner sig som ett "pretto" som vill förbjuda glass på dagis eftersom det är ett sockerfritt dagis.
Själv tycker jag att hon ÄR ett pretto, pga allt det jag redan skrivit. Det känns överdrivet. Men jag förstår också att hon vill att ett sockerfritt dagis ska vara sockerfritt, inte lägga sig till med en dubbelmoral.
Jag ger henne rätt där. Men jag kan säga att jag har aldrig tidigare ens hört talas om att dagisen kan vara sockerfria numera.
Man lär sig något nytt varenda dag!
/Uddamamman, på benen igen!
Idag å andra sidan, så är det tydligen jättehysteri gällande socker. Det är skadligt och nåde den som häller upp en skål flingor med mjölk till frukost och sen dessutom tillåter barnet att sockra lite extra på dem. De innehåller ju massor av tillsatt socker redan från start, hur ska det sluta? Fetma, hål i tänderna, speedade ungar.. listan på sockrets negativa sidor kan göras lång. Åtminstone om man tillhör motståndarsidan.
Själv tycker jag det är en överdrift att säga att barn blir speedade av socker. Herregud, de är lika speedade om de INTE får äta något och träffar sina kompisar eller råkar i en konflikt eller vad det nu kan vara. De leker lika intensivt och de härjar lika mycket, oavsett om de råkat hälla i sig ett glas O´boy eller ett glas vatten.
Många barn idag har en osund syn på socker, det kan jag hålla med om. Men jag tycker inte att barnen är de som ska klandras för detta, utan snarare deras familj, som bidragit till att de ser sockerbomber som glass, läsk, godis och annat som något de måste stoppa i sig.
Min egen son, han skiter fullständigt i godis. Han har å andra sidan alltid haft mer eller mindre fri tillgång till det, om än inte i obegränsad mängd, så det har aldrig varit så att jag eller någon annan förbjudit honom att ta godis bara för att det är tisdag och inte lördag, eller för att det ska "sparas" eller liknande.
Jag kanske har haft ett otroligt lätt barn, vad vet jag. Resultatet av min fostran är i alla fall att min son hellre tar en frukt eller grönsak och sätter sig med vid tv:n på lördagarna än att han tjatar om lördagsgodis.
Vi har så gott som alltid godis, chips, kakor, saft, glass och annat onyttigt hemma. Men han bryr sig inte, han väljer själv bort det och tar en gurka i stavar eller en paprika som skurits upp. En burk majskorn eller ett tråg med böngroddar, eller varför inte en skål med ånkokt broccoli?
Han väljer det själv, och faktum är att det är jag som fått lära mig att äta grönsaker, inte han.
Enligt mig så är det absurt att förbjuda barn att äta glass på dagis eller dricka saft på kalas eller liknande, så länge det inte ligger en allergi/sjukdom bakom beslutet.
Ju mer man förbjuder saker, desto större blir begäret att få det. Det kan man ju jämföra med så gott som allt. Den som får höra att den inte får gå ut, blir onekligen sugen på att gå ut. Den som inte får rida en häst (och som är ryttare) för den är för svårriden, vill oftast inget hellre än att sätta sig och prova hur svår den egentligen är.
Den som måste spara på pengarna hittar ofelbart en massa saker som den skulle vilja ha mest hela tiden. Och samma gäller godis och sockerprodukter.
Om man nekas att smaka och äta av dem, så blir man bara mer benägen att göra det när tillfälle väl ges.
Är det då inte bättre att avdramatisera saken genom att låta det stå skålar framme med chips, godis, kakor och annat, som man kan ta när man vill, och sen är det inte mer med det? Visst, i början är det ju kul att ha tillgång men det lättar rätt snart, och man tröttnar faktiskt. Ungefär som så gott som alla som bott i studenthem osv, och haft mycket makaroner/nudlar på menyn ett längre tag, tröttnar på just de rätterna..
Så länge barnet rör på sig och borstar tänderna så tycker jag inte att det är så farligt om de äter socker, är det verkligen det?
För mig är E-ämnen en större fara än socker, eftersom att socker är i alla fall naturligt, till skillnad från alla dessa E-ämnen.
När jag själv gick på dagis så var det inte ovanligt alls att vi bakade fikabröd till kvartsamtalen och bröd (glödhoppor) till mellanmålen. Vi gick ut i skogen och plockade både svamp och bär och lagade vår egen gelé till köttet vi fick. Vi hade egna höns som vi skötte om och som gav ägg till både frukostarna och till pannkakor eller en och annat (hemsk?) sockerkaka.
Vi hade hallonbuskar och äppelträd som gav äppelmos till frukostgröten och hallonpaj till mellanmålet ibland. Över huvud taget hade vi mycket frukt och grönt och bär som vi själva skaffade oss, och än idag har mitt gamla dagis avtal med bönder i kommunen för att få färsk mjölk, tomater, sallad, gurka och ägg (hönsen fick inte vara kvar för stan blev större) samt skinka och annat kött från en grisuppfödare. Dessutom odlar man fortfarande egna grönsaker som morötter och sockerärter och kryddväxter som barnen sår och skördar.
Jag tycker att det vore jättebra om fler dagis hade samma inställning som dem, då det främjar inte bara de bönder som finns i kommunen, utan även barnen som får laga mat och baka på garanterat fräscha råvaror som de själva fått vara med att skörda och göra i ordning. Dessutom, det är ju klart godare med lite ljummet egenhändigt bakat bröd än det är med köpt, eller hur?
Jag kanske är för slapp som förälder, men jag tycker det hör till att barnen får bjuda på en glass eller tårta på dagis när de fyller år, för att fira "sin" dag.. Sen om det råkar vara så att många fyller år samma vecka så kan man kanske lägga några av glassarna i frysen och spara till ett tillfälle när det är lite "födelsedagsglapp" istället, så det inte blir fem dagar i sträck..
På sonens förra dagis åt man glass varje fredag utöver de glassar som bjöds ut på födelsedagar, och så hade det varit i många år. Och inga av barnen var speedade, hade hål i tänderna eller var överviktiga. Alla nöjde sig dessutom med att ta en glass och tjatade inte om mer.
När det var terminsavslutning inför sommarlov eller jullov osv, så bjöds det på tårta och kakor som barnen bakat. De fick också julklappar av personalen i form av pepparkakshjärtan med sitt namn på, utöver de presenter som lokala företag skänkt (en nalle och ett litet spel till varje barn). Jag ser inget fel i att ge ett pepparkakshjärta i julklapp till ett barn, till jul? Det hör ihop med högtiden som sådan för mig med lussekatter och pepparkakor.. Ändå gissar jag att många skulle haft synpunkter på det, just för att de fick en KAKA med GLASYR!
För mig så är detta ett alldeles för uppförstorat I-landsproblem.. helt klart.
Jag skriver om det för att jag hittade en tråd på Familjeliv.se där en mamma känner sig som ett "pretto" som vill förbjuda glass på dagis eftersom det är ett sockerfritt dagis.
Själv tycker jag att hon ÄR ett pretto, pga allt det jag redan skrivit. Det känns överdrivet. Men jag förstår också att hon vill att ett sockerfritt dagis ska vara sockerfritt, inte lägga sig till med en dubbelmoral.
Jag ger henne rätt där. Men jag kan säga att jag har aldrig tidigare ens hört talas om att dagisen kan vara sockerfria numera.
Man lär sig något nytt varenda dag!
/Uddamamman, på benen igen!
Kommentarer
Postat av: Sarah
Jag har läst tråden på FL och reagerade som du. Bra sagt!
Postat av: Malin
Håller med dig till 100 %. Mycket bra skrivet!
Postat av: carola
word syster! :) Sunt förnuft och rätt grund så kan ungarna få både kräm och godis. Det enda jag sett som negativt med glass på dagis är att när min stora kille var mindre så var han så pass blodsockerkänslig och fick han glass till mellanmål stack blodsockret upp fort och sen rakt ner = dödstrött och grinig unge till lunchen. Bad personalen ge honom en halv frukt och en halv glass. Blev mycket bättre! Klart de ska få fira sin födelsedag på dagis också! Fram för mer föräldrar med sunt förnuft som du och jag ;)
Trackback